Folk som aldrig unnar dig något

2012-02-11 @ 01:03:00
På grund av en löjlig händelse idag, som jag egentligen inte bryr mig om, så har jag kommit och tänka på gamla vänner som jag har haft. Jag är helt fascinerad hur det kan finnas så många människor som har som sitt enda syfte att aldrig låta någon annan må bättre än vad de själva gör. Lyckas man i skolan och får ett bra betyg på ett prov, då ska de alltid berätta om något prov som de varit bättre på. Har man varit någonstans och berättar att man haft en helt awesome resa, då har den personen alltid gjort något ännu bättre och ännu mer awesome. Har man färgat håret eller klippt sig, då kommer alltid den personen någon vecka senare med en ny frisyr. Ja, ni förstår vad jag menar och några känner säkert igen sig i det jag pratar om.

Nu, när man är lite äldre, så förstår man ju att denna personen egentligen inte kunde skryta om dessa saker utan det mesta av det som kom ur den personens mun bara var rena lögner. Vissa människor verkar ha väldigt svårt för att unna andra människor saker. Vissa människor har väldigt svårt för att uppmuntra och peppa andra människor. Dessa personer brukar också oftast älska att stå i centrum och få uppmuntran för saker de gör eller har gjort. De gillar oftast att höras, synas och de är ofta falska.

När jag träffar på sådana människor så brukar jag direkt försöka ta avstånd, just eftersom jag stött på alldeles för många sådana personligheter i livet hittills. Jag har helt enkelt haft människor i mitt liv som huggit mig i ryggen. Det är inte värt att ens inleda någon slags vänskap med den här personen eftersom jag vet att jag inte vill ha sådana människor i min närhet. Sedan så vet jag att jag kommer träffa på dem under hela livet och jag kommer inte alltid kunna hålla mig undan, men jag kommer verkligen göra mitt bästa!

I mitt liv vill jag ha människor som kommer stötta mig precis lika mycket som jag kommer stötta dem. Man ska aldrig låta någon annan trycka ner en.

Nu blev detta ett långt och djupt inlägg, haha! Men jag var tvungen att få detta ur mig. Jag skriver egentligen aldrig här om sådana här saker, kanske är det en engångsföreteelse, kanske inte.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0